ibland stannar tiden till

5 April

Ibland känner man hur det blir en skiftning i kraften, som dom skulle ha sagt i Star Wars. Något ändras, som man vet aldrig kan komma tillbaka, utan är för alltid förlorat.

Detta hände natten till tisdagen när min underbara svärmor gick bort.

Det känns alltid konstigt när människor som betyder mycket försvinner och egentligen förstår man nog inte att dom är borta förrän man har den där stunden när man känner att "det här skulle jag vilja berätta för honom/henne", då inser man att man inte kan och då börjar insikten komma....

Hon hade Alzheimers dom sista åren och försvann gradvis, men någonstans där under ytan fanns hon ändå och ibland kunde man se henne dyka upp en stund och glimma till av sitt forna jag.

Men nu kommer hon inte att finnas mer och det en gång så snabba och vassa intellektet är borta. Man kan säkert säga att det är det bästa som kunde hända för henne, att få vara trött och somna in, men jag tycker inte det var det bästa för oss. Det är orättvist att hon försvann in i sig själv dom sista åren, att hon som alltid var så rapp i sina kommentarer på slutet inte kunde forma ord, att hon som aldrig gick, utan sprang, till slut hasade sig fram utan att lyfta på fötterna och inte hittade till sitt rum.

Det är en grym sjukdom.

Det är tomt.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Linda » tidsoptimist......:  ”riktigt fin blomster dekoration! www.hanssonlinda.blogspot.com”

  • Anna » Att gå på tygeln:  ”Tyvärr måste man ofta ta upp de i den formen för att få bra poäng på tävling. Fö..”

  • Ingela » Att gå på tygeln:  ”Amen!!”

  • Ingela » tidsoptimist......:  ”Men isåfall var väl 64% mycket bra!!!!! Grattis!!”

  • Anne-Carin » ps kandaren:  ”Med andra ord borde det ingå simning i dressyrprogrammen?”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-