3 Januari

När många människor ska samsas på ett litet område uppstår det gärna problem.

Under ett par av alla dom år som jag jobbade som lärare, hade jag en tjej, som jobbade med dokusåpor, vid skrivbordet bakom mig. Vi satt och spånade om ideer och jag föreslog direkt att man skulle förlägga det hela till en hästgård, halvt på skämt och halvt på alvar.

När gamla traditioner har blivit förlegade hänger inte alla med i nytänkandet, utan vill att allt ska vara som det alltid har varit. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta....

Jag är så glad att vi har det så bra i vårt stall och vår lilla del av gården. Det känns som om det kan storma utanför dörrarna utan att vår lilla vrå störs, tack och lov. Visst är vi indragna på ett hörn, konflikten är rakt framför våra dörrar, men väl innanför dörrarna är det lugnt.

Jag har med åren allt mer lärt mig att alla i stallet måste passa in med dom andra för att det ska vara arbetsro för alla. Alla måste inte ha samma ambitioner, men tänket runt hästarna måste vara likadant. Alla måste dra åt samma håll....

Det kanske går att genomföra i ETT stall, men på en hel gård med SJU stall.

Det blir mycket svårare.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Linda » tidsoptimist......:  ”riktigt fin blomster dekoration! www.hanssonlinda.blogspot.com”

  • Anna » Att gå på tygeln:  ”Tyvärr måste man ofta ta upp de i den formen för att få bra poäng på tävling. Fö..”

  • Ingela » Att gå på tygeln:  ”Amen!!”

  • Ingela » tidsoptimist......:  ”Men isåfall var väl 64% mycket bra!!!!! Grattis!!”

  • Anne-Carin » ps kandaren:  ”Med andra ord borde det ingå simning i dressyrprogrammen?”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-