5 Augusti

 

Ibland kan man ordna mer spänning i tillvaron än vad man har tänkt sig.

 

Igår var jag hos veterinären med Werner, som har fått kraftig värmeeksem på kinden. Dom rakade och donade och Werner var så låg att han höll på att sjunka genom golvet. När vi kom hem så var han så deppig, att om man är deppigare än så, så blir man som en pannkaka på golvet.

 

Vad göra?

 

Jo, skogspromenad!

 

Jag tänkte "att vi hinner en snabb en, innan jag tar Mulle"....

 

När man ändå är i skogen kan man ju lika gärna titta efter svamp?

 

Rakt in och snett uppåt höger en bra stund........ vilse.....

 

I vanliga fall brukar jag inte bry mig så mycket, förr eller senare kommer man ju fram någonstanns, men vi skulle ju bort på middag.

 

Jag försökte med GPS:n i telefonen, jag försökte gå efter solen. Till slut var det bara att acceptera den totala förudmjukelsen - att ringa Robert och säga "du, jag tror att jag har gått bort mig".

 

Så småningom kom vi fram på andra sidan Tungelsta, vilket vi blev upplysta av en tjej som jag slutligen stötte på. Robert fick komma och hämta, snabb dusch och sedan på middag, lite lätt sena.

 

Hundarna tyckte iallafall att det var mysigt med långpromenad, men Mulle fick ledigt.

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Linda » tidsoptimist......:  ”riktigt fin blomster dekoration! www.hanssonlinda.blogspot.com”

  • Anna » Att gå på tygeln:  ”Tyvärr måste man ofta ta upp de i den formen för att få bra poäng på tävling. Fö..”

  • Ingela » Att gå på tygeln:  ”Amen!!”

  • Ingela » tidsoptimist......:  ”Men isåfall var väl 64% mycket bra!!!!! Grattis!!”

  • Anne-Carin » ps kandaren:  ”Med andra ord borde det ingå simning i dressyrprogrammen?”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-